IVO:s årliga tillsyn av HVB och stödboende: det här granskas just nu

IVO:s tillsyn av HVB och stödboende ser annorlunda ut 2026 än den gjorde för tre år sedan, och skillnaden märks redan vid ytterdörren. Under 2025 års årliga tillsyn var 97 procent av inspektionerna i HVB och 73 procent av inspektionerna i stödboenden oanmälda.

Bakom omläggningen ligger ett regeringsuppdrag som löpte från september 2024 till februari 2026. IVO skulle stärka tillsynen av stödboenden och HVB som tar emot barn och unga genom utökad riskbaserad tillsyn och utvecklade granskningsmetoder. Slutrapporten är publicerad och beskriver vilka områden myndigheten har prioriterat och vad den hittat. Nedan går vi igenom granskningsfokus som det ser ut just nu, område för område.

Oanmält är utgångspunkten

Att nästan alla HVB-inspektioner sker oanmält förändrar vad tillsynen mäter. En anmäld inspektion visar hur verksamheten ser ut när den förberett sig. En oanmäld visar bemanningen en vanlig tisdag, hur pärmarna ser ut när ingen hunnit gå igenom dem och vad personalen på plats svarar när de får frågan utan att ha stämt av med ledningen.

IVO har också byggt ut arbetet före själva besöket. Myndigheten beskriver utvecklade riskanalyser och digitala analysverktyg, fler oanmälda inspektioner, ökad granskning av ägare och ledning, samt gemensamma insatser med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Inspektörerna kommer alltså sällan tomhänta. De har ofta läst tidigare beslut, klagomål, lex Sarah-anmälningar och uppgifter om bolaget innan de ringer på.

Registerkontroll av personalen

Nära vart tredje stödboende och HVB har haft brister i registerkontrollen, enligt IVO:s slutrapport. Det gör den till den vanligaste bristen i tillsynen av boenden för barn och unga, och till det vanligaste skälet när IVO förbjudit eller återkallat ett tillstånd. Kravet är exakt och kontrollen enkel att göra på plats.

Lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn gäller den som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring, volontärarbete eller liknande. Tre saker avgör om er dokumentation håller:

• Kontrollen ska vara gjord innan personen anställs eller börjar, inte i efterhand.
• Utdraget ur belastnings- och misstankeregistret får vara högst sex månader gammalt. Står det ett år i er rutin behöver den skrivas om.
• Ni ska bevara utdraget eller en kopia av det i minst två år från att anställningen eller uppdraget började. Ber personen att få tillbaka originalet ska ni lämna det, men kopian stannar hos er.

Vanliga glapp sitter i bemanningen vid sidan av tillsvidareanställningarna: timvikarier som hoppade in en helg, personal från bemanningsföretag, praktikanter från en utbildning, och personer som arbetat länge men vars kontroll gjordes av en föreståndare som slutat och inte dokumenterades någonstans.

Ägare och ledning granskas parallellt med verksamheten

Olämpliga ägare eller ledning har varit en av grunderna när IVO stoppat verksamheter under uppdraget. Enligt slutrapporten samlar myndigheten under 2026 sina resurser för ägar- och ledningsprövning och annan granskning med fokus på välfärdsbrottslighet i en gemensam avdelning. Det innebär att bolaget bakom boendet granskas som ett eget spår, inte bara som en rad i tillståndsbeslutet.

Prövningen tittar på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar hos ägare, styrelse, verkställande direktör och föreståndare. Förändringar i den kretsen ska anmälas till IVO inom en månad. En ny styrelseledamot som aldrig anmäldes är en brist i sig, och den gör dessutom att IVO möter en person myndigheten inte prövat när inspektörerna väl kommer.

Gå igenom registreringsbeviset mot ert tillståndsbeslut och kontrollera att de personer som står där är samma personer som IVO känner till. Skatteskulder, betalningsanmärkningar och obetalda arbetsgivaravgifter ingår i bedömningen av ekonomiska förutsättningar och hämtas från andra myndigheter, inte från er.

Trygghet och säkerhet: hot, våld och övergrepp

De allvarligaste besluten har handlat om fara för barns och ungas liv och hälsa. I det granskningsområdet ligger hot och våld mellan placerade, våld från personal, sexuella övergrepp, otillåtna begränsningsåtgärder och avvikningar.

Inspektörerna talar med de placerade barnen och ungdomarna. Det de berättar ställs mot er dokumentation. Om tre ungdomar beskriver återkommande bråk på kvällarna och avvikelsesystemet inte innehåller en enda rapport om det, är avsaknaden av rapporter i sig en iakttagelse. Samma sak gäller begränsningar som personalen beskriver som rutin, exempelvis indragna mobiler eller låsta dörrar inne i boendet, utan stöd i lag eller i den enskildes genomförandeplan.

Kontrollera att era incidentrapporter från det senaste halvåret går att koppla ihop med något: en bedömning enligt lex Sarah, en ändring i genomförandeplanen, en avstämning på personalmötet. Rapporter som tar slut i en pärm är svaga i en tillsyn.

Inskrivningen ska gå att följa i efterhand

Före inskrivning ska verksamheten bedöma om boendet är lämpligt med hänsyn till den enskildes behov, ålder, utveckling, utbildning och personliga förhållanden i övrigt. IVO:s slutrapport hänvisar till den bestämmelsen i socialtjänstförordningen. Inskrivningen är värd en egen genomgång, eftersom det är lätt att tappa spåret där utan att märka det.

Ett inskrivningsbeslut ska gå att följa i efterhand. Det som ska kunna läsas ut är:

• Att den placerade ryms inom tillståndets målgrupp och åldersspann, inklusive hur ni hanterar en ungdom som fyller år under placeringen.
• Vem som fattade inskrivningsbeslutet, med datum.
• Vilket underlag beslutet byggde på, exempelvis socialtjänstens utredning, vårdplan och uppgifter om risker.
• En bedömning av hur placeringen påverkar dem som redan bor där, och tvärtom.
• Att ni tackat nej i de fall verksamheten inte kan möta behovet, och varför.

Det sista ledet är lätt att hoppa över. En verksamhet med tillstånd för unga med psykosocial problematik tar emot en placering där socialtjänstens underlag beskriver pågående missbruk och våldsbeteende. Personalen löser det i praktiken, ingen kommer till skada, och ingen dokumenterar att en avvägning gjordes. När IVO läser akten ett halvår senare finns bara ett inskrivningsdatum. Då är frågan inte längre om vården fungerade utan om verksamheten bedrivs inom tillståndet, och det är en tyngre fråga att svara på.

Genomförande och uppföljning av vården

Nästa område handlar om vad som händer efter inskrivningen. Genomförandeplanen ska beskriva vad som ska göras, av vem och när, och den ska utgå från socialtjänstens uppdrag. Uppföljningen ska visa vad som faktiskt gjorts och vad det lett till.

Tre kontroller som går snabbt att göra på era egna akter:

• Finns en genomförandeplan för varje placerad, och är den upprättad inom den tid er egen rutin anger?
• Är den senast reviderad efter något som hänt, eller bara vid ett kalenderdatum?
• Går det att se den placerades delaktighet i planen, med egna formuleringar och inte enbart en signatur?

En plan som är oförändrad i nio månader beskriver antingen en placering utan utveckling eller en dokumentation som inte hängt med. Båda tolkningarna är dåliga i en tillsyn, och den första är svårare att förklara.

Vad ni kan gå igenom den här veckan

Sedan september 2024 har IVO förbjudit eller återkallat tillståndet för 39 stödboenden och HVB. Det vanligaste skälet var att registerkontrollen inte gjorts.

De fem områdena ovan går att stämma av internt på en eftermiddag, och den som vill ha en strukturerad genomgång kan använda självtestet på /test som utgångspunkt. Läs gärna IVO:s egen slutrapport om stärkt tillsyn av stödboende och HVB parallellt, och lagen om registerkontroll om ni är osäkra på vem kravet omfattar.

Börja med personalpärmen och räkna två tal: hur många anställda som saknar dokumenterad registerkontroll före tillträdet, och hur många utdrag som var äldre än sex månader när de visades upp. Två siffror, ungefär tio minuters arbete, och de hör till det första en oanmäld inspektör kan be att få se.